Etiketter

1900 2011 a GRUMH... Abba Absolute body control Ace Of Base Adolphson-Falk Aerosmith Agent Side Grinder Agnes Alison Krauss Alison Moyet Allan Edwall Alphaville And One Anna Järvinen Anna von Hausswolff anton corbijn Aphex twin Arvikafestivalen Austra Azealia Banks Bad Boys Blue Beatles Big Business Björk Björn Isfält Blipblop Blixa Bargeld Bob Dylan Bob hund Bob Wayne Bok Bryan Ferry Burning Kitchen Bäst Camouflage Chechen Chick-E-Chack Children within Covenant Cult of luna daf Dance Or Die Dave Gahan David Sylvain Debaser Slussen Depeche mode Desire Detektivbyrån Deutsch Amerikanische Freundschaft Dia Psalma Die Krupps Dilba Dirty Deeds Doktor Kosmos Doomriders Dupont Duran duran Dödsvarg E-type Edwyn Collins Efterklang Electronic summer Ellen Allien Elvis Erasure Estroboscorpio Eurythmics Familjen fla Flogging Molly Fredag den 13:e Freddie Mercury Freddie Wadling Frida Selander Front 242 front line assembly Fucked up Gary Jules Global Infantilists Gnucci Banana Goldfrapp Grimes Gröna lund Gudrun Gut Hans Edler Henric de la Cour Henry Mancini Hocico Hoven Droven Howard Jones i satellite iamamiwhoami Industry Jakob Hellman Jenny Wilson Johan Agebjörn Johnny Cash Johnossi Jonathan Johansson Juggling Jugulars Julian and Marina Julmusik Karl Bartos Katarina and the waves Kate Bush Kent Kikki Danielsson Kite Kjell Höglund KMFDM Kraftwerk Kriget Kris Kristofferson Kriss Kross Lady Leshurr Lady Sovereign Ladytron Laleh Laserdance Leila K Les Big Byrd Liseberg Little Dragon Low Lustans Lakejer Lykke Li Malaria Maritza Horn Merit Hemmingson Meshuggah Mew Michael Jackson Mikael Wiehe Miko Mission Morrissey Mr Jones Machine Môra-per Necro facility Nick Cave Nicki Minaj nitzer ebb Noice OFF Ola Salo Orange Juice Orbital page Parralox Patsy Cline Patti Smith Peter Murphy Pink Floyd Pixies PJ Harvey Pluxus Poeme Electronique Popflickans filmguide Portion control Prince Project Pitchfork Psyche Pulp Punk Illegal Putte i parken Queen Radiohead Ratata Rational youth Rebecca and Fiona Reeperbahn Ringo Starr Robert Marlow Roffe Ruff Saft Santigold Scotch Servoskudd Sex Pistols She and Him Silicon teens Sista mannen på jorden skinny puppy Skitsystem Slagsmålsklubben Soulsavers Spark Stina Nordenstam Stockholm Music and Arts Strasse Super Synthpop Tchaikovsky Tears for Fears The Ark The Assembly The Baboon Show The Bangles The Deer Tracks The Late Call The Mo The mobile homes The naima train The old wind The Sisters of Mercy The Skull Defekts The Smashing Pumpkins The Smiths The Wake Those dancing days Thåström Tom Waits Tomas Dolby Tove Styrke Truckstop Alaska TV-serier Twice a man Tyskarna från Lund Ultravox Union station Unsane VCMG Veckans låt Venus outback Veronica Maggio Vince Clarke Vånna inget way out west Wham Whitney Houston Wolfsheim Yazoo Zola Jesus

karinlovisa's Recently Played Tracks

måndag 28 november 2011

Barn och musik

KLICKA HÄR OM DU VILL HÖRA INTROT TILL IKA I RUTAN

Julmusik

Kan komma på cirka en bra och julig poplåt och därför inleder jag nu operation en jullåt om dagen. Gospel och tokroligheter (min definition) är förbjudet. Startar nu...

torsdag 24 november 2011

Jag vill ha snö snö snö och lite snö



För övrigt är cloudbusting en av de finaste låtarna jag vet. Det är en kroppslåt.

onsdag 23 november 2011

The Sisters of Mercy spelade på Munchenbryggeriet i söndags (20 november)!


Sisters of Mercy lät och såg ut precis som jag hade föreställt mig att de skulle låta och se ut; fantastiskt!


Det var ett litet förband också. Kanske har jag en tendens att dra liknelser för långt, men The Deer Tracks låter som att en hård Stina Nordenstam har lämnat nittiotalet och omfamnat 2011. Med sig från nittiotalet har hon tagit en manlig sångare, tänk Pineforest crunch. (Hoppas att jag inte har förolämpat Stina Nordenstam nu – hon är gud). Andra referenser jag hörde hos folk i publiken var Mew, Efterklang och Detektivbyrån. Jag gillar The Deer tracks, även om de kanske behöver lite skarpare melodier - killer hooks, som idoljuryn skulle ha sagt.

Tack för Kriget!


I fredags (18 november) spelade hela fyra band på Debaser Slussen och Kriget var huvudattraktionen.

Estroboscorpio: Jag gillade. Det var en sådan där spelning där bandet ifråga egentligen inte är så spännande och nyskapande men retrokänslan de frammanar gör att ser mig själv stå bland massa coola människor under tidigt åttiotal och bandet som spelar är det nya heta och det är det bara vi som har fattat. Meaning: det gav en härlig tidsresekänsla. Nu har jag ju inte upplevt hur det är att vara en bland de coola under tidigt åttiotal, det kanske inte alls var så som jag föreställer, men jag kunde i alla fall tänka att det här är min chans - nu är jag där jag aldrig var.

Les Big Byrd: ”Hej, vi gör medioker popmusik och vi vet om det och därför har vi lagt till några häftiga synthljud och tagit på oss blinkande glasögon”. Tror seriöst att det skulle vara bättre om bandet i fråga inte såg ett problem med att de gör medioker popmusik. Det är inget fel med medioker popmusik. Ta av er de blinkande glasögonen (ni bär inte upp dem). De häftiga synthljuden kan få vara kvar. Skaffa även en sångare som inte låter som random svensk halvt falsksjungande manlig popsångare. Kanske en tjej? Tänk vad lätt det skulle vara att göra om medioker popmusik till revolutionär popmusik. Addera en cool röst som vi inte har hört förut och alla blinkande glasögon i världen är totalt onödiga. Dock gillar jag blod. Ha gärna blod på scenen även om ni inte bär upp det.

Super: Hissmusik och det är ju trevligt ibland. Minns inte hur det lät med det var behagligt.

Kriget: Hej Kriget och tack Kriget. Det är smart att ha hela tre förband att utklassa. Är Kriget verkligen såå bra, eller var de bara såå kvällens bästa band? Jag tror att det är såå bra. Det var precis som jag trodde betydligt mer underhållande live än på skiva. Det är alltid trevligt med musikanter som kommer på nya sätt att använda instrument på. Så har en saxonfon aldrig låtit – eller så är jag bara saxofonobildad? Introt var dock bäst. Jag trodde att jag hade dött och hamnat i himlen; inuti en skräckfilm - that’s heaven!

måndag 21 november 2011

1998

Jag var för liten för att se dem på Arvikafestivalen 1998 - de spelade nog för sent. Men igår såg jag dem och det var värt. Det var lika rökigt och det lät lika mycket The Sisters Of Mercy.

torsdag 17 november 2011

I närheten av mitt hem men ändå så långt bort

Idag spelar Doomriders på Brewhouse. Brewhouse ligger på den gatan där alla mina saker bor. Alla skivor, böcker och filmer. Det fina överkastet som Jonens mormor har vävt. Vad är saker? Jo, saker är artefakter. För mig, allt och inget på samma gång. Utan saker har jag lättare att andas, att ta mig an nya saker... men när jag saknar människor saknar jag också mina saker. Jag saknar trägolvet men mest saknar jag helheten. Fast när jag är där borta känns det som att jag är på fel plats.

onsdag 16 november 2011

Vad mina ögon har sett


15 okt: Dia Psalma, Trädgårn gbg
23 okt: Hoven droven och Merit Hemmingson, Kägelbanan
27 okt: Peter Murphy, Debaser Medis
29 okt: The Skull Defekts och Samling, Strand
10 nov: KMFDM, Debaser Slussen
12 nov: Doomriders, Toxic Holocaust, The Secret, Strand